Ikväll lägger jag den sista handen vid marsvinen som ska ställas i morgon.

De som åker med är i rasklass: Luneas Lemon Curd, Sch Luneas Yalero och skinnyhonana Mosaique's Lycka-

I petklass så ska barnen ställa Mosaique's Lemon och Dalkullans Chokladpralin.

Tyvärr så får Imargos Polaris stanna hemma. Jag hade verkligen sett fram emot visa honom i morgon.

Han har verkligen blivit en riktig snygging.

Men tyvärr så har hans taskiga granne bitit honom i nosen. Det läker bra men när skorpan föll så lossnade även en del päls så han får vara hemma. Jättetrist verkligen, jag hoppas att det inte blir något ärr.

Han är stor och maffig och går fortfarande som junior så jag tror att han hade gått bra i morgon.

Med på resan åker även fyra vuxna tillsaludjur som jag ska leverera till sina nya ägare. Trist att släppa fina djur men eftersom jag har lovar familjen att minska ner rejält för att kunna bygga bra åt hundarna så är det bara att bita i det sura äpplet.

Jag har även med ett gäng ungar som just blivit leveransklara.

Jag hoppas verkligen att jag får sälja de bästa till andra utställare och uppfödare, med så fina linjer som flera av dom har är det synd om dom bara blir kelisar.

jag och Isak håller även på och förbereder vårt bidrag till marsvinsmaskeraden:
"The screaming guineapig whit the ugly voice"

Håll gärna tummarna för mej imorgon.

Kram /Anki

Tänk vad enkelt det är att åka på marsvinsutställning nu för tiden!

Jag behöver bara trimma, klippa klor, tvätta öron och vips är vi klara för avfärd.

Badar jag något marsvin numera så är det för att marsvinet faktiskt är smutsigt. Och jag kan välja något lyxigt schampo som luktar gott på zoobutiken. Slut på sebacil och virconbad.

Annat var det på den gamla statics-tiden.

Bada alla marsvin som skulle med, tre gånger med 6 dagars mellanrum.

Hålla dom isolerade under tiden, i trånga burar där dom varken åt ordentligt eller trivdes.

Sanera alla transportburar, plattor, handdukar m.m

Byta kläder mellan att jag sköter om marvinen ute och de isolerade marsvinen.

Tvätta händer, sprita händer, ja listan kan göras oändlig med allt som jag skulle hålla stenkoll på.

AKTA barnen så att dom inte klappade marsvinen och fick med sej hår på fingrarna.

Försöka förklara för en trilsk 2-åring varför!

Ont i magen inför inchek, tänk om det sitter kvar någon död lite statics som jag har missat, pinsamt, pinsamt.

Och jag kan sälja djur med riktigt gott samvete.

Nu när det har gått 4 månader sedan den stora saneringen vågar jag äntligen säga att det blev ett varaktigt resultat.

Mina djur är rena, äntligen kanske jag kan börja få bra resultat på utställningarna när fokus går till något annat än att titta efter ohyra. Kallhäll här kommer vi!

Jag och Emil och Isak hade bestämt oss för att göra någonting tillsamman bara vi under höstlovet.

vad kunde då passa bättre än att gå på bio tillsammans och se världspremiären av Michael Jacksons film "This is it"

Först gick vi tillsammans och åt på American pizza place, och sedan hade vi biokväll tillsammans.

Det var jätte trevligt att få göra någonting med bara de stora grabbarna som vi alla tre tyckte var kul.

Jag blev återigen påmind om vilken stor entertainer och musiker den mannen var.

Filmen var uppbyggd runt klipp som hade gjorts under repetitionerna av hans London konserter som skulle visas under hösten. Det var ovanligt att se hans magra kropp, ostylad och i mjukisbyxor, men ända så full av liv, drilla hela 200-personersteamet på ett otroligt ödmjukt och proffsigt sätt. Bara några dagar innan hans liv tog slut.

Men som vi vet så visades aldrig föreställningarna, och han avslutade istället sitt liv med ett stort frågetecken och utropstecken -Is this it!?

Miljötemat var en stor del av den blivande föreställningen med bakgrundsmusik som, Earth song, Heal the world, We are the world osv.  Och budskapet var glasklart: Vi har fyra år på oss att förändra vårt sätt att leva annars kan det (troligtvis) vara försent.

Jag lämnar MJ för en stund och citerar istället Al Gore i filmen "En obekväm sanning":

-Om du tror på bönens makt, bed att vi ska få kraft att förändra vårt sätt att leva så att vi kan rädda vår planet.

Anki trissar och dissar: Filmen This is it.

Trissar: att vi fick se en annan mer "osminkad" sida av Michale Jackson

Att vi som var nyfikan på hans come back ändå ta del av hans sista arbete.

Hög nostalgitripp.

Dissar: Lite osammanhängande. Jag hade även önskat lite mer bakgrundsmatrial, kanske om hans liv.

Och varför han blev som han var.

Men eftersom jag älskar hans musik och budskapet i hans texter ger jag: 4 tassar av 5 möjliga

Idag har vi haft en hektisk dag trots höstlovet.

Vi började dagen hos logopeden som sedan avlöstes av ett sossbesök.

På eftermiddagen skulle vi ha haft ett föräldraumgänge som uteblev.

Nu böjar jag känna förväntan över masvinsutställningen på Söndag

Jag har anmält 4 marsvin i ras och två i petklass.

Tyvärr så har min skinnyhane en taskig burgranne och har fått ett bett i nosen så jag kanske inte får honom med mej. Jag får se hur det läker i veckan. Jag ska även ta med fyra stycken tillsaludjur.

Till middag idag har jag lagat en rätt som jag hittade på själv för något år sedan och som sedan blev en sucse' i familjen. Eftersom Björn gärna kokar potatis, MYCKET potatis, så har jag ofta kall kokt potatis i kylen som annars får slängas, här kommer mitt middagstips:

Till en större familj:

Ca 12 kokta kalla pressade potatisar. Blandas med tre rivna morötter, tre ägg ca 1 dl mjölk, salta och peppra efter smak. Stek blandningen som rårakor.

Servearas med bacon, stekt sidfläsk, rivna morötter och lingonsylt. Mums!

Nu har jag äntligen fått hjälp att förminska bilderna som jag tog på The Studio, så jag kan visa dom här.

En kul grej, helt klart men jag trivs nog trots allt bättre att lufsa runt här hemma.

men bilderna blir ett trevligt minne när jag blir 75. Om vi finns kvar då vill säga.

Har börjat oroa mej för klimatförändringarna på sista tiden, och hoppas verkligen att vi har en planet som våra barn kan ärva och leva på. Mer om det i att annat inlägg. 

             -När börjar marsvinsutställningen?

Härligt! Nu har jag höstlov.

Vi har en hel del saker inbokade nästa vecka men jag får ivarjefall "softa" på morgnarna.

Ikväll har jag tänkt bjuda familjen på någotriktigt gott till Idol. En egen variant av ett recept från Tinas cookalong.

Cocosannanas med snabbglass. Jag tror att det ska bli riktigt mumsigt.

/Anki

Jag brukar planera mina dagar noga för att hinna med mej själv, barnen och djuren.

Men idag sprack det rejält. Jag måste ha fått slut på minne i min kroppsliga dator.

Tanken var att först lämna barnen på dagis/fritids sedan skulle jag avstå från skolan idag eftersom jag är jätteförkyld och istället utnyttja förmiddagen till att ta hand om djuren.

Kl 13.00 skulle jag hämta Moa på dagis för att åka till barnmottagningen i Gävle där hon hade en tid.

Sedan skulle jag handla på vägen hem och Björn skulle hämta Nathalie och börja med maten.

Så här såg det ut i verkligheten.

Låg för länge, rusade upp 7.50 hade haft en otäck mardröm. Hann precis få iväg barnen i tid.

På väg till dagis ringde en förtvivlad marsvinsägare och storgrät eftersom ett av hennes marsvin var svårt sjukt.

Vände bilen mot Kulgatan istället där jag möttes av en förtvivlad tonåring med ett marsvin som knappt andades.

Jag förklarade att marsvinet inte skulle överleva och frågade om hon ville att hon skulle dö hemma eller om jag skulle ta henne med och förkorta lidandet.

Marsvinsägaren valde det andra alternativet så jag la marsvinet i mitt knä. På vägen hem och funderade jag över varför jag alltid erbjuder mej att ge andra ett enklare alternativ och istället gör livet jobbigt för mej själv?

Men när jag kom in på våran gård så hade marsvinet löst problemet åt mej eftersom hon hade slutat andas.

Sedan fick hon ligga på "Lit de parade" i mitt marsvinsrum några timmar.

Nu var det dags att bädda och röja upp i köket innan jag skulle gå ut till djuren.

Men mitt sjätte sinne (eller som jag vill tro, Guds röst i mitt inre) fick mej att ringa till barnmottagningen och kolla att det verkligen var rätt dag som det stod i min almanacka.(Jag hittade nämligen inte kallelsen)

Det var rätt dag men helt fel tid! Nu var goda råd dyra. Vår tid var kl 11.00 inte 14.00 som jag hade noterat.

Vi har ju 4 mil in till Gävle och Moa var ju på dagis.

Jahappp, lägga in 5:ans växel, fixa fejset byta ut joggingdressen, måste ge att bra intryck som familjehemsförälder, och röja upp efter frukosten.

Och så hämta Moa tre timma tidigare än planerat hos en förvånad dagispersonal.

Iväg till Gävle. Läkarbesöket gick bra förutom att Moa passade på att bajsa inne hos läkaren, ett riktigt kalas ända upp på ryggen, som nog gjorde att hon vägde mer än vanligt när läkaren ställde henne på vågen.

Sedan blev det lunch på Mac-Donalds det tyckte jag att vi var värda. Inga mjukisdjur denna gång utan en bok.

Handla barnkläder och halloween-dräkt till Natalie som är bjuden på fest. Och en blivande dress till ett marsvin som ska få tävla på marsvinsmaskeraden den 1/11 med halloween tema.

Sedan lämnade jag 9 kaninungar på djurmagazinet och mandla mat på Maxi.

Hemma igen kl 16.00

Och som den norrlänning jag är var jag grymt sugen på palt, och gjorde snabbvarianten, Norska raspeballer, som jag fyllde med stekt fläsk och lök. (Tack pappa för palt-mixen). Så det blev ett storkok här på eftermiddagen och Björn var bussig och gick ut och förbarmade sig över mina marsvin och kaniner.

Det blev sjukt gott och satte sej säkert fint runt midjan. Men eftersom min modellkarriär kan anses avslutad så åt jag med gott samvete.

Gårdagen var som sagt var en ny upplevelse.

Tyvärr var bilderna för stora så jag kan inte visa dom här på bloggen innan någon har hjälpt mej att komprimera dom och det kan jag inte göra själv.

Det som var mest pinsamt var ju själva plåtningen.

Men eftersom det satt många kunder i väntrummet som både var äldre och STÖRRE än mej så fick jag lite självförtroende. Så jag tänkte att -Va sjutton, det här är min stund och min dag.

Så jag spelade modell så bra jag kunde och försökte slänga blygsamheten åt sidan. Och resultatet blev riktigt bra.

Trots brun-utan-sol-krämen.

Anki Trissar och Dissar: The Studio Stockholm

Lokalen: Mysig med vita skinnsoffor, musik osv. Men bara en toalett där det var slut på toapapper.

Hair stylisten: En riktig surpuppa, hade vaknat på fel sida med fel arbete.

Makeup artisten: En riktig pärla gjorde mej på riktigt gott humör igen, skitduktig tjej!

Fotografen: Avspänd Västeråsbo som fick oss att slappna av.

Många timmars väntan, men erbjudandet hette ju "modell för en dag" och det ingår väl i den rollen att...just det vänta. Bilderna finns fn. att se på min facebook.

Jag ger arrangemanget tre tassar av 5 möjliga

Nu till något annat, lite mjukvara:

Jag har lagt ut några tillsaludjur två och två med bur som "burpaket" till förmånliga priser på min hemsida.

Och dom här valparna är för roliga måste jag säga.

Dom är som kattungar. Jagar varandra upp och ner i väskor som står på golvet och leker tafatt.

För en stund sedan gick jakten runt spisen, Tindra som är den mindre kommer in i springarn mellan spisen och köksbänken och körde några varv runt den till Benitos stora förtret som inte klämmer in sej där.

-Riktigt roligt såg det ut!

Nu ska jag titta på Körslaget och slappa. Vi har Stepanie och Sebastian-helg så det har varit full rulle för mej idag.