Oj, oj, oj oj..... Nu var det länge sedan jag uppdaterade bloggen.

Som ni alla förstår så kom vi hem lyckligt och väl från Paris. Tyvärr så hade det inträffat någonting när vi var borta som gjorde att jag tappade lusten lite.

Lungn, lungn, marsvinsrummet hade inte brunnit ner och hundarna hade inte blivit stulna. Nej detta var mer en kallduch på det mellanmänskliga planet. Men under åren så har jag blivit gaska bra på att  samla ihop mina tappade sugar, i tron att kunna hjälpa de som inte har så goda förutsättningar, så nu är jag på banan igen.

Under veckan i Paris hann vi med att både  besöka Notre dame och Triumfbågen. Och vi har ätit gott och på tok för dyrt. Barnen var suveräna och ska ha en stor eloge för sitt tålamod på den långa resan på sammanlagt 415 mil. Men nu vet dom också exakt hur långt det är till Frankrike. Och med en treåring på resan som just blivit torr så har vi utforskat nästintill varje toalett och vet precis hur toalett- standarden är både i Danmark, Belgien och Tyskland. Och jag har RÖRT vid Eiffeltornet! Jag vågade inte åka upp med flickorna, det fick grabbarna göra men jag har kännt på det mytomspunna tornet och insupit atmosfären under två timmar. Yehho!

Men det var också skönt att komma hem på gården när vi slutligen parkerade på vår egen garageuppfart, och se att alla djuren hade mått bra och att världens bästa djurvakt hade städat alla burarna för att jag skulle slippa det när jag kom hem. En inside-information är att han även är singel, och gillar djur. Så är det någon som är intresserad av en praktisk pålitlig naturmänniska i sina bästa år, så är han ett riktigt kap. Men för de flesta är det väl en hake att han både är hel-nykter och frälst. (Talet om korset är en dårskap för de som inte tror, men en Guds kraft för de som blir frälsta..." 1 Kor 1:18)

Idag har vi hunnit med en tur till blåbärsskogen, och jag har även trimmat ett marsvin inför KM den 22/8. Nu ska vi mumsa i oss en blåbärspaj och bara mysa.

Kram /Anki

Vi gjorde det verkligen!

Efter två dygns resande nådde vi igår morse Paris och Disney land.

Tyvärr så kostar det en förmögenhet att använda internet så jag har inte kunnat hålla er så uppdaterade här på bloggen som jag hade planerat.

Men här kommer en liten hälsning.

Här är det varmt och  hotellet Cirkus Magic Hotel är över förväntan.

Disneyland är magiskt men det var väldigt långa köer till alla attraktioner och väldigt dyrt att fika och äta. Exempel en bagett med pålägg 13 euro= ca 130:-

Men tur nog så låg ju storfamiljens räddare Mac Donalds bara ett stenkast bort.

I dag har vi shoppat på ett väldigt stort och lyxigt köpcentrum "Val´d europa". Och för min del hamnade massor med snygga kläder i påsarna och till riktigt bra priser. Ikväll har vi badat i hotel poolen, bara så härligt

Imorgon åker vi in till Paris stads-kärna och besöker även Eifeltornet på kvällen.

Om jag har några euro kvar mot slutet av resan så kanske jag bloggar igen annars kommer jag att berätta mer när vi börjar vara på hemmaplan och mitt eget trådlösa modem fungerar.

Ha det gott /Anki 

Här händer det som inte får hända just nu. Kopplingen på vår bil har gått sönder!

Vi ska ju bila ner till Malmö på Lördag så vi får verkligen hoppas att vi hinner reparera den i tid. Och extra utgifter av den här kalibern kan man ju tacka nej till inför resan.

Innan bilen havererade idag runt lunchtid hann Björn ivartfall hämta sitt pass, handla spån och växla in lite pengar till euro. Sedan åkte jag ner till Möllers secondhanbutik här i Jäbo och köpte två extra resväskor med hjul. Så nu har vi en dragväska var. Sex tomma resväskor står nu uppradade i vårt sovrum, redo att fyllas med bra-ha-saker.

Djurvakten har även varit här och fått den senaste uppdateringen på djurfronten.

Jag har vätske bombat marsvinen idag med både gurka och vattenmelon. Jag tycker att dom ser tärda ut av vämren. Svårare är det med kaninerna som varken äter det ena eller det andra, men dom tål å andra sidan värme bättre.

Förhoppningsvis har vi också en hopfällbar vagn på gång som vi kan låna till Moa.

Det känns inte som om vi vill köpa en ny vagn bara för detta tillfälle nu när hon är tre år. Men hon är ändå för liten för att orka gå hela dagarna på Disney land och i paris. Den hon har är för stor och klumpig för att vi ska kunna ta med den på bussen. Bara att hålla tummarna för att vi ska komma iväg nu alltså.

Hur gör man när man har bokat en veckas semester och har 13 marsvin, lika många kaniner, en råtta och två hundar.

Anlitar världens bästa hus och djurvakt naturligtvis. Och skriver ett To Do-schema till honom. Jag har dessutom tre bakjourer för mina djur om något oförutsett skulle hända. Och telefon nummer till veterinärer. Men visst åker jag med en viss bävan. Hundarna är ju ännu bara unghundar och känsliga för alla förändringar. Men jag tror ändå att det är ett bättre alternativ än pensionat eftersom dom får vistas i sin vanliga miljö. Imorgon ska vi ladda upp med spån, hö och annat som kan behövas när vi är borta.

Ikväll hade N lite svårt att sova eftersom hon var nervös för resan. Men vi påminnde varandra om allt roligt som vi kommer att få uppleva och efter det tror jag att hon tyckte att det känndes bättre, och somnade slutligen in. 

Och vem är inte det, nervös menar jag, över om allt kommet att fungera som vi hoppas, men det säger man inte till en orolig 7-åring. Bara att ta på sig trygga-mamman-minen och säga att allt kommer att bli sååå roligt och gå sååå bra.

Det känns som om det kommer att bli en väldigt varm vecka, kanske ännu varmare än här hemma. Det gäller nog att ladda upp med mycket frukt och grönt och sömn så att man känner sig pigg och orkar med allt som man vill se och göra nu när vi äntligen ska på se Paris.

Ikväll har jag och Björn skrivit ett schema över allt som ska göras innan vi åker.

Typ serva bilen, växla pengar, åka till apoteket, extra föräldraumgängen osv.....

Och jag kommer äntligen att få använda de fraser som jag fortfarande kommer ihåg från lektionerna på högstadiet.

Au revoir sil vous plait (eller hur var det nu då?)

Nu är det bara en vecka kvar innan vi drar iväg på vårt livs stora äventyr, med bil och buss tor. Järbo- Paris. Men för mig har planeringen och förberedelserna pågått flera månader.

Vi har fantiserat om att bila genom europa men såg det som ogenomförbart med fyra barn mellan 3 och 15 år med på resan  då det inte finns så stort utrymme för spontanitet. Men plötsligt snubblade jag över den här bussresan tor. Malmö-Paris och Disneyland. Det har inte varit så lätt att komma iväg på några utlandsresor som familjehem och jourhem då vad som helt kan hända. Men vi kände att vi gärna ville ta med oss Emil och Isak på en resa innan Emil blir för stor och kanske inte vill hänga med. Så är vi väldigt glada att det till sist kommer att bli av. Vi ska lämna Sverige!

Efter att ha kollat med flickornas biologiska föräldrar och socialförvaltningen för påskrifter ang. pass osv. så kunde vi boka resan.

Så nu sätter vi oss på bussen och så tar någon annan hand om planeringen.

Jag tror att det blir toppen då vi har gott om tid att umgås och mysa på bussen. Tid att bara vara är vanligtvis en bristvara i den här familjen.

Det första projektet var att ordna pass till alla 6. Vi kände oss som"familjen annorlunda" när vi radade upp oss och rabblade alla personnummer. Naturligtvis så blev det krångel ändå med flickornas pass. Vi hade påskrifter av föräldrarna men inget placeringsbeslut med oss från socialfövaltningen. (Typiskt när man har stått och köat i en timma) Tur nog så gick det att ordna via fax så vi behövde inte åka tillbaka en gång till.

Jag har ordnat övernattning på First camp Malmö dit vi ska bila nästa Lördag för att sedan stiga på bussen ut i Europa på Söndag morgon. Problemet var att ingen som jag har frågat varken på turistinformationen i Malmö eller på resebolaget har kunnat svara på hur långt det är mellan öresundsöverfarten och öresundsterminalen. (det kanske någon av er läsare vet) Och för oss som måste bo någonstans och vara vid öresundsöverfarten kl 7.45 efter att ha ställt bilen på en långtidsparkering innan, är det viktigt att bo så nära som möjligt.

Nu ska vi bo så att vi ser bron och hoppas att det blir nära och bra när vi kommer att vara superstressade Söndag morgon. Och att vi HITTAR till öresundsterminalen!

Fortsätt gärna att besöka min blogg de närmaste veckorna så får du ta del av våra förberedelser och sedan våra upplevelser.

Som den obotlige romantiker jag är så bara älskar jag det här brölloppsfirandet.

Jag hänger vid TV:n varje sekund det är möjligt och har tagit ledigt från allt utom det mest nödvändiga som mamma, familjehemsförälder, hustru och djurägare.

En särskild tanke går till mina egna föräldrar som också har brölloppsdag men som gifte sig redan 1954. Samma år som min man föddes. Det är tydligen ett bra datum eftersom dom fortfarande är gifta.

Min egen flach-back är mitt starkaste minne från storkyrkan. Datumet var 18/6-94 och jag och Björn hade åkt till Stockholm för att förlova oss. Vi hade planerat att efter en middag på tu man hand i gamla stan' högtidligt smita in i storkyrkan och växla ringar. Sagt och gjort, bytte vi ringar inne i en tom storkyrka och gick fram och tände ett ljus. På vägen ut så ser jag ett plakat i entre'n där det står att Lisbeth Palme skulle tala och att gospelkören (någonting) skulle sjunga men vilken dag och klockslag detta skulle gå av stapel tog jag inte in. Högt och tydligt säger jag med kyrkans hela akustik som mikrofon att: - Gospelkören skulle jag gärna vilja höra men Lisbeth Palme ger jag inte fem öre för!

Jag ser att Björn förtvivlade försöker påkalla min uppmärksamhet och pekar bakom min rygg. När jag vänder mig önskade jag att en lucka skulle öppnas och jag skulle kunna försvinna genom golvet. För vem står en meter bakom mig om inte Lisbeth Palme. Jag kanske inte behöver förklara att min sorti blev ganska omedelbar.

(Vill bara tillägga att jag inte hade några politiska åsikter bakom mitt utalande, jag hade bara fått för mig att hon var kryptisk och inte riktigt ville sammarbeta under utredningen efter mordet av Olof palme, men det kan vara helt fel iaktagelser från mig, sorry Lisbeth du är nog en jättebra person!)

Där satte jag liksom ribban för alla tokigheter som jag brukar råka ut för i mitt vardagsliv, och det var lite försent för Björn att ångra sig med en förlovningring på fingret och ett litet frö, som skulle bli Emil spirande i min mage.

Stort grattis till Kronprinsessan Victoria och Gävleborgsgrabben Daniel.

                                      Kärleken är gränslös...............

Äntligen har jag fått marsvinsungar!  

I eftermiddag födde Mosiaque's Vanilla Ice tre stora krabataer e: Sch Trollstugans Alf. Två self pe. white honor på 110 och 118 gr. Och en dödfödd hane på 112 gr.

Sammtidigt födde min japantecknade dvärgvädurshona ungar. Jag har inte velat gräva så mycket i boet men det känns att vara 3-4 ungar. Så nu har jag sammanlagt 14-15 kaninungar i olika kullar på tillväxt av raserna dvärgvädur och hermelin. Ytterligare en hermelinhona är parad och borde föda under det närmaste dygnet om hon är dräktig.

Nu har jag bara lite kvar att slutföra på skolan den här terminen. Lite kvar i kapitlet sannolikheter och statistik i B-kursen. Så det blir nog sommarlov i år också. Inte så mycket till lov kanske med ett kök som ska helrenoveras och ett marsvins SM att arrangera.  Men ändå, sovmorgon kanske...... 

Hurra! Äntligen har jag något roligt att berätta om mina marsvin.

Sophie Eberhorn var bussig och tog med sig mina marsvin på utställningen i Örsundsbro. Min lemonhona Mosaiques Eldina fick 88 p. cert och blev BIR. Och min lemonhane Luneas Lemon Curd fick 88 p och ck.

Nu har Eldin fått två cert på sina två utställningar. Hon är ju min första lemon med rätt nyans som jag har fått fram ut min egna linje genom en pe. white/saffronparning. Jag är så stolt över henne!

Det har gått väldigt trögt på avelsfronten hittills i år, mina marsvishonor har inte velat bli dräktiga. Endast en kull har fötts hittills, den 13/3. Men nu känner jag att min fina pe. whithona Mosaique's Vanilla-Ice (2 cert) väntar ungar e: Sch Trollsugans Alf. Det ska bli riktigt spännade eftersom båda föräldrarna är mycket fina representanter av sina raser, self och eng crested. Bara att hålla tummarna för att allt ska gå vägen nu...

På kaninfronten har det  varit lite mer fart. Jag har åter igen gått med i Kanin avels föreninge och har börjat märka och skriva stamtavlor åt mina blå hermelinkaniner. I går på första maj föddes årets fjärde kaninkull med 5 dvärgvädurar. Det ska bli intressant att se vilket kön dom ungarna har. Hittills har det fötts sammanlagt 11 ungar i år och av dom är två honor. Jag tycket att trenden borde vända någon gång för tyvärr så är det med kaniner liksom med marsvin att efterfrågan är större på honorna. När det gäller kaniner så är ju hanarna helt klart mer lämpliga till sällskapsdjur än honorna. Hanarna är oftast mera sociala och honorna är ofta mera "bitch", men folk ska absolut ha honor.

Jag kämpar på med plugget och har sökt till högskolan och kommer att komplettera med mina betyg så snart  som jag är klar med alla ämnen. Det har varit en slitsam termin och jag har inte haft ork och kraft att fokusera så mycket på bloggandet som ni förstår. Men jag är buren av bibelorden :"Allt förmår jag i honom som ger mig kraft" och "Allt är möjligt för den som  tror", och är förvissad om att det kommer att bära mig ända fram till Socialhögskolan. För mig är detta min chans till revanch. Efter att själv ha levt i ett missbruk under 10 år, så är jag nu berädd att satsa allt på att få använda mina livserfarenheter och arbetslivserfarenheter till att hjälpa andra på ett ännu bättre sätt än vad jag redan gör. Med både erfarenhet i ryggen och den teoretiska kunskapen och min starka kristna överygelse, ska jag kunna kämpa för att hjälpa andra att få samma möjlighet som jag en gång fick.

Under sommaren har vår familj tre stora projekt att genomföra. Dels ska vi byta kök, dels hjälpa till att annordna marsvins SM här i Järbo. Och efter det åker vi en vecka till Paris med fyra av barnen. Det senare hoppas jag att även ska ge lite möjlighet till avkoppling men att resa bort 6 personer kräver en hel del planering, men det ska bli väldigt roligt. Vi kommer att besöka Disney Land och Eifeltornet. Framtiden får utvisa om jag kommer åka med upp.

Och äntligen får jag användning av de franska fraserna som jag lärde mig i högstadiet, alltså i ett annat årtusende. Närmare exakt för över 30 år sedan, fy fasiken vad gammal jag blev het plötsligt!